Paaaappaaaaaa!!!!!???
Söndagen spenderades i djupaste sörmlandsskogarna,med familjen förkyld. Tog tåget ner och mötte upp familjen som var snuvigare än snuvigast. Verkligen pepp,men vi tryckte in oss i bilen och for iväg, och för första gången på säkert..10 år? Var parkering full!? Aldrig hänt,det brukar bara vara vi. Pappa släppte av oss och vi gick före,jag en aning orolig för hur pappa skulle hitta oss,och nog hade jag rätt. Efter en halvtimme börja jag lite smått ropa. Efter ett tag ringde han," var är ni" ja herregud,inte vet jag,jag som har noll lokalsinne. Vi la på och pappa sa att han hittar oss. Vi började ropa och gorma,mamma börja busvissla,eller iallafall nåt som skulle låta som busvissling ^^, Tillslut ringde pappa och fråga om det var vi som ropa?! Hallå? Klart det var!!? Tillslut dök han upp mellan fur och gran,och tur var det,för han hade kaffekorgen med sig!
