Tillit?
det är verkligen på gott och ont jag har en blogg. På ett sett för att ventilera mina inre tankar och samtidigt för att dokumentera min vardag,och självklart älskar jag att det finns många som läser. Fast ibland önskar jag verkligen att den var mer anonym så jag kunde SKRIKA ut min vrede och mina innersta tankar,men jag vågar inte,för jag är rädd att fel personer ska få komma mig för nära,dom som inte står mig nära. Men när allt klarnar och bitarna har fallit på plats,då ska jag berätta allt.
Allt är upp och ner just nu,men jag börjar så sakteligen förstå vad jag måste göra.
Varit och kommer bli tunga dagar och veckor,är därför så oerhört glad att jag reser bort med min finaste Maria nästa fredag. Ska hälsa på några av de finaste,inte setts på 2 år och ändå känns det som det var igår vi sågs. Älskar sånna vänskaper där tid och händelser inte spelar någon roll,där vardagen fortsätter men vänskapen aldrig ifrågasätts,den bara finns där ändå.
Bilden är SJUKT gammal,my God!
