honungens

Kanske är det rödvinet,från flaskan jag och min kära har delat,eller så är det min innersta röst,som efter ikväll kommit fram till att jag,Maria,jag kommer aldrig att vara piffigt snygg,sådär kvinnligt snygg,så där Carrie,sex and the city-snygg,så där nonchalant och okonstlat snygg. Jag kommer alltid vara en av dom som behöver anstränga mig,som kommer få piffa,puffa och streta för att ens känna mig någorlunda snygg och verkligen nöjd med mig själv. jag får helt enkelt nöja mig med att vara tönt-snygg. mina stora glasögon är vad som räddar mig,jag gömmer mig bakom dom,och bakom dom känner jag mig ganska cool,fast på ett töntigt sätt. Eller fattar ni hur jag menar?
Alltid varit,och kommer alltid vara tönt-snygg. Hm...