honungens

 regnet slår på och har den där ledsna känslan i kroppen,att nånting har tagits ifrån mig,att den här helgen var tvunget att ta slut. helgen försvann lika fort som den kom. skulle kunna leva precis så som jag gjorde igår,alltid och för evigt. tog min käresta och begav oss ut i underbara sensommarstockholm. gick runt ön och titta på folk,köpte med oss fika och pratade om framtidsdrömmar och miosoffor. gick vidare mot fredhälls klippor och njöt av solen och värmen och vidare runt till kristneberg och sen upp mot skrapan för att köpa förfriskningar,sen hem. älskar stockholm,det är nåt som händer med mig,en känsla som uppfyller hela min kropp och jag känner mig bara lycklig,hemma,som att jag är gjord att bo där. vill aldrig åka hem. igår kändes det verkligen som att det kommer bli så,det kommer en dag bli mitt hem. vi står på samma plan,vi tänker i samma banor nu,jag vill satsa,vi vill satsa. skulle kunna fortsätta gå runt i underbara stockholm,jag vill liksom inte missa nåt,jag vill insupa allt,all dess atmosfär,inte missa alla mysiga caféer,restauranger,bakgator,klippor,globen,stadshuset,vasastan. allt. jag vill ha allt!

love of my life