honungens

 märklig dag. sov uselt hela natten,pratade tydligen också? upp alldeles för tidigt,tvätta,och nånstanns där emellan försvann jag in i drömmarnas förvirrande och skrämmande värld. ibland känns drömmar så skrämmande nära,och sanna. man liksom känner i drömmen hur det är just en dröm,men ändå sover man och vaknar med ett rusande hjärta och jag blir alltid lika förundrad över vad som försegår inne i tankegångarna.


 kom nyss hem och all luft har gått ur mig. finns ingen lust just nu,men det beror på omständigheterna. vet inte om jag vill vara ensam eller om jag vill ha folk omkring mig? har försökt göra nått,plocka nått men jag orkar inte just nu. kanske bar ska ge mig och lägga mig på soffan och stänga ute omvärlden och bara tänka.
 andra saker okuperar min hjärna också. blir så himla frustrerad. varför ska det vara så? skulle bara vilja ha ett litet tecken,en morot att jag inte är helt ute och cyklar. usch,vet inte ens varför jag skriver,men jag måste ju få ur mig nånting. den här helgen blev inte alls va jag hoppats.