honungens

vad svårt det är när man vet precis vad man vill,och det absolut inte är omöjligt,men att vägen dit är krånglig,inte helt lätt,utan svår,känslomässigt svår framför allt. önskar jag kunde anställa någon,som kunde göra research på allt jag vill vet. hur jag än försöker själv blir jag fundersam,euforisk,rädd,förvirrad,arg och helt till mig. vart ska jag börja?för redan innan jag börjar ger jag nästan upp,eller iallafall skjuter det på framtiden.fick svar som jag väntat på en tid,mycket uppskattat och klart jag blir mer pepp.sen finns det andra saker,önskningar så det nästan ont i mig. tänk om man hade en spåkula så man visste hur livet såg ut,om 5 år te.x. jag vet att jag måste få nåt gjort,men å andra sidan har jag aldrig känt såhär förut,motiverad och ändå med en känsla att det kommer gå vägen. frågan är bara hur och när. inatt blir nog sömnlös med allt detta i huvet. . .