trapped

 varför ska det vara så svårt. jag vet precis vad jag vill,tror jag,jag vet hur jag kan ta mig dit,men ändå är det nåt som fattas, varför är det så svårt att följa sitt hjärta? stanna eller bryta upp,vara kvar i det gamla eller ut till det nya? varför kan jag inte ha balls nog att våga,chansa,riskera. jo,för man vet vad man har men inte vad man får?
 
 litet tecken,en utsträckt hand? bara en liten gest. finns så mycket ja vill säga till någon,men mitt huvud säger nej,medans hjärtat skriker inombords. ja vet,det är bara jag som kan förändra saker,men skulle behöva en knuff i ryggen,någon som säger att jag duger,precis som jag är,att jag klarar det!
 


 snart går jag sönder . . .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0